lördag 24 augusti 2013

Kartor du inte visste fanns?

Kartor du inte visste fanns?

http://iktsidan.com/2013/08/20/kartor-du-inte-visste-fanns

Var hittar man kartor för att göra världen mer begriplig i bilder?
Visst är det lättare att förstå världen med hjälp av bilder där du kan uppleva världen "på plats" och även interaktiva kartor där du kan jämföra fakta från olika länder. Ett exempel som blev tydligt för mig var när jag såg denna bild nedan:

Bilden är från Wikimedia Commons och visar vilka länder som inte använder metersystemet:)
Det finns en uppsjö kartor på nätet, här kommer några exempel jag gillar:
http://twistedsifter.com/2013/08/maps-that-will-help-you-make-sense-of-the-world/
http://www.worldpopulationatlas.org/
http://show.mappingworlds.com//world/?lang=EN
http://www.globalis.se/Vaerldskartor
http://www.google.com/intl/sv/earth/explore/showcase/
http://www.norden.org/sv/fakta-om-norden
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/index.html
http://maps.nationalgeographic.com/map-machine#s=r&c=0, 0&z=1
http://www.gis.lst.se/lanskartor/
http://www.hitta.se/karta#type=streetview&heading=0&center=6907924:1648424&zl=1&bounds=5654924:-703576,8164424:4000424
En webbtjänst som är gratis och som eleverna brukar gilla är Google Streetview där man kan vandra runt i världen fast man befinner sig på plats i klassrummet. Här har man möjlighet att göra en jorden-runt-resa inom klassrummets skyddande väggar.
Google Streetview

Glöm inte SO-rummet ett webbverktyg med både fakta och inspiration
http://www.so-rummet.se/kategorier/geografi
 
 
Vad är SO-rummet?
 
SO-rummet är en gratis digital lärresurs och Sveriges största och mest välsorterade länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.   Webbplatsen ger dig snabb och enkel tillgång till hundratals ämnestexter och tusentals SO-länkar som kan användas i undervisningen och skolarbeten. De flesta av ämnestexterna är tänkta att fungera som en introduktion eller sammanfattning av olika ämnesområden. SO-rummets innehåll passar därför bra att använda som komplement i undervisningen.
 
Länksamlingen hänvisar endast till granskade artiklar och webbsidor varav nästan alla är på svenska. I nuläget finns ca 6000 SO-länkar på sajten och antalet ökar för varje vecka.
Syftet med SO-rummet är att förenkla arbetet i skolan för elever och lärare, dels genom SO-rummets egna texter kring olika ämnen, dels genom att samla merparten av alla fria men utspridda SO-resurser från Internet på ett och samma ställe. Målet med sajten är skapa inspiration, öka intresset och öka kunskaperna inom SO-ämnena.
 

 
 
 

Skickat av gReader Pro

onsdag 12 juni 2013

Bra underlag flr en diskussionom procent och miljö mm

Förbrukningsbluffen ökar i bilvärlden

http://www.nyteknik.se/eceRedirect?articleId=3706380

Den verkliga bränsleförbrukningen avviker allt mer från biltillverkarnas uppgivna värden, visar en rapport.

Skickat av gReader Pro

måndag 29 april 2013

IKT - Blogga med app

Testar att blogga från Bloggers egna bloggverktyg Blogger för iPad. De flest inlägg som jag skriver på denna bloggen är ju bara länkar från de bloggar jag följer med Google reader. Dem skickar jag hit direkt från Greader en utmärkt läsare för Google reader. Hoppas verkligen att jag inte kommer tappa bort alla mina prenumerationer när Google lägger ner Reader. Borde ju komma någon smidig tjänst som för över alla prenumerationerna till sin tjänst. Bra sätt att plocka marknadsandelar. En del inlägg skickar jag helt enkelt med epost. Mycket smidigt.

Nu funderar jag dock på att skaffa mig en blogg som riktar sig direkt mot mina elever. Till skillnad från den här som ärligt talat mest är ett sätt för mig att lagra lite av alla de intryck och tankar jag får när jag hittar något intressant. Då blir det ju inte så bra att ha alla inlägg i en lång lista. Måste minst ha en flik för varje klass och kanske en för varje område så att det blir lätt att gå tillbaka till något om man behöver det igen.

Än så länge har jag inte sett till några sådana funktioner. Men jag kanske får köra med etiketter. Men det har ju nackdelen att man kanske får för sig att döpa om ett område och då måste man ändra etiketten på alla inlägg. Jobbigt!

IKT - Enkla men nyttiga IT-tips

Enkla men nyttiga IT-tips

http://flexspan.blogspot.com/2013/04/enkla-men-nyttiga-it-tips.html

De flesta av oss skulle kunna spara tid och frustration om vi bara kände till alla bra genvägar och finesser som finns i våra datorer och mobiler. Men om ingen talar om dem för dig så fortsätter du i gamla hjulspår.Den här korta TED-föreläsning, 10 top time-saving tech tips, av David Pogue (New York Times teknikkorrespondent) ger flera nyttiga IT-tips som kan spara dig tid. Nästan hälften var okända för mig. Väl värt fem minuter ...

Skickat av gReader Pro

onsdag 24 april 2013

Bi - Under skinnet?

Har du funderat på hur det ser ut under skinnet?

http://iktsidan.com/2012/03/16/har-du-funderat-pa-hur-det-ser-ut-under-skinnet

Vad gömmer sig där,  hur ser egentligen blodomloppet ut, och hur hänger det ihop med hjärta och lungor.
Här kan du skala av ett lager åt gången och undersöka hur en kvinna eller man ser ut på riktigt, inte bara på utsidan utan ända in till skelettet.
Tänk på att inte alla webbläsare fungerar, jag fick använda Google Crome tex
Sidan heter: Zygote body (fd Google Body)
http://www.zygotebody.com/#nav=0.97,76.26,250
Här nedan en demo som visar hur det kan se ut:

Skickat av gReader Pro

Anteckna när du ser på video

Videoanteckningar

http://flexspan.blogspot.com/2013/04/videoanteckningar.html

Att titta på inspelade föreläsningar ingår i många kurser idag men när du vill skriva anteckningar måste du byta mellan olika program; från webbläsaren till Word till exempel. Video Notes är en ny tjänst som  låter dig titta på en föreläsning från YouTube, TED, Coursera eller EdX och anteckna samtidigt i samma webbfönster. Tjänsten skapar speciella sidor i Google Drive så alla dina anteckningar sparas automatiskt i Google Drive. Dessutom kan du dela dina anteckningar med kollegor och skapa gemensamma anteckningar från viktiga föreläsningar.Här kommer en kort demofilm:

Skickat av gReader Pro

Ma - Tack för det Skolverket.

Kunde inte hålla med mer!

http://pedagogstockholmblogg.se/omg/2013/04/24/tack-for-det-skolverket/

Jag har nu rättat klart och sammanställt mina klass resultat i NP Ma (snabbt va!). Sammanställningen väcker dessa två stora frågor:
1. Förmågorna?
Var är förmågorna? Varför finns förmågorna med i provet – men ligger sedan inte till grund för betygsättingen? Och VARFÖR ligger de inte till grund för betygssättningen? Kunskapskraven i LGR11 bygger ju tydligt på dessa förmågor.
2. Kravgränserna vs. min bedömning, vad är rimligt?
Kravgränserna är låga! Elever som jag bedömt ligga på D skriver B eller A på provet. Vad är fel? Är jag för sträng? NP sågs naivt bland mig och många av mina kollegor som något efterlängtat, nu ska vi äntligen få reda på om vi tänkt rätt. Har vi varit för stränga när vi bedömt eleverna, är våra bedömningar rimliga? Detta är frågor vars svar fortfarande saknas.
Dessa två frågor hänger naturligtvis samman, och hänger samman med följande: en avsaknad av grund i LGR11. Nedan följer ett avsnitt direkt saxat ur denna.

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C
är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A
är uppfyllda.

Enligt SAOL betyder övervägande till största delen. Detta går naturligtvis att tolka. En matematisk tolkning som används i många sammanhang är 2/3. En logisk tolkning skulle kunna vara nästan hela delen. Detta skulle i sin tur kunna översättas matematiskt till värden i spannet 60% – 90%. Återigen tolkningar. Ett värde som alla nog kan komma överens om är i alla fall mer än 50%.
I bedömningsanvisningarna till NP Ma åk 6 är kravgränserna för D och B satta enligt följande:

Provbetyg D: Minst 56 poäng totalt varav minst 14 på lägst nivå C (av 45 + 19)
Provbetyg B: Minst 88 poäng varav minst 4 på nivå A (av 19).

På vilket sätt skulle detta var till övervägande del, den största delen? 4 av 19 och 14 av 64 landar på ca 21%. Detta kan ingen matematiker i världen få till övervägande del. Ingen annan för den delen heller.
Ur ovanstående citat ur LGR11 kan en också utläsa att för att nå kunskapskrav E, C och A ska alltså [alla] kunskapskrav på dessa nivåer vara uppfyllda. Detta har lett till en diskussion på min skola, och säkerligen många fler, kring hur många gånger en elev ska visa en A-förmåga för att få A och om de överhuvudtaget ens kan missa delar av prov, inlämningar etc för att kunna nå A. En bokstavstolkning av kunskapskraven – javisst – men vad hade vi att förhålla oss till? Inget. Återigen, vi längtade verkligen efter dessa prov för att få någon typ av bekräftelse. Men icke.
Efter ovanstående sammanställning, som sker till varje elev och då alltså avgör betyget, som alltså har noll (0) koppling till de olika förmågorna, noll (0) grund i att eleven ska uppnå alla kunskapskrav för E, C, A eller till överhängande del för mellanstegen, finns en annan sammanställning.

"Kunskapsprofil - visar förmågorna utifrån kunskapskraven"

I denna avdelning kan läraren sammanfatta elevens visade förmågor enligt kunskapskraven i LGR11. Hur denna sammanställning ska gå till är ej tydlig. Intill varje fråga i facit framgår vilka förmågor som testas, men hur dessa ska sammanställas är en gåta. För att det ens ska vara möjligt torde det göras i samband med rättning. Kanske hade en då kunnat rätta genom att skriva vilka förmågor poängen avsett. Detta hade säkerligen lett till en mycket större tidsåtgång. Något som naturligtvis är en omöjlig ekvation, tiden att ens rätta proven från början finns ju knappt.
Jag, och många lärare med mig, är enormt besvikna på de nationella proven. Den totala avsaknaden av grund i LGR11 är skandalös och underminerar det arbete med förmågorna som vi lagt ner under två år. Hur ska vi kunna dela ut dessa resultat och inte sätta dessa betyg? Vad kommer att hända i möten med föräldrar till elever som fått ett D i betyg HT12 och som skriver A på provet?
Jag är övertygad om att det är vi som har tänkt rätt, inte provkonstruktörerna. Det arbete vi lagt ner under dessa år har varit tungt, vi har gjort det parallellt med undervisning och bedömt och betygsatt efter det även fast vi inte alls varit säkra på det. Men arbetet har också varit givande. Vi har kunnat vara tydliga i vår bedömning: "du behöver förbättra dina lösningar för att kunna gå vidare, träna på att vara tydligare" eller "Wow, du har verkligen lärt dig mer om problemlösning!" eller vad det nu kunnat vara. Vi har knutit bedömningen till förmågorna, vi har gjort matriser efter förmågorna och vi har gett feedback efter förmågorna. Elever har utvecklats. Har allt detta varit till spillo? Är det såhär vi nu ska bedömma – räkna ihop poäng. Som man gjort i matematiken i alla tider. Och som mattelärare kämpat mot. Är vi verkligen tillbaka där? Tack för det Skolverket.

Skickat av gReader Pro

fredag 29 mars 2013

Google Drive - Googleguider

Fick tips om dessa guider. Riktigt sugen på att prova kopplade kalkylark för att dokumentera elevresultat på ett sätt där elever kan se sina egna resultat. Strålande!

https://sites.google.com/a/utb.falkenberg.se/googleguider/home/google-drive

tisdag 26 mars 2013

Lärar Saskia har skickat ett videoklipp till dig: ”06: Dykande ketchup - LTHs Kemi-Julkalender 2009”

Lärar Saskia har delat ett videoklipp med dig på YouTube
Kartesiansk dykare med enkla medel!
06: Dykande ketchup - LTHs Kemi-Julkalender 2009
Kul och lärorik julkalender från LTH laddad med hela 25 kemiska experiment som visas upp och förklaras! LTHs Kemi-Julkalender 2009, regi och utförande av Alexander Mirholm, student vid Bioteknikprogrammet och ansvarig för Femteklassprojektet.
http://www2.lth.se/kemijulkalender/2009/
©2013 YouTube, LLC 901 Cherry Ave, San Bruno, CA 94066

Språk - Lyrics Training



http://www.lyricstraining.com/
Bloggade om hur Lyrics Training fungerar förra...
Patricia 

Lyrics Training – hörförståelse är visst kul! | Patricia Diaz
www.patriciadiaz.se
Gillar du musik? Tycker du att det kan vara lite trixigt med hörförståelse i till exempel spanska? D...


fredag 15 mars 2013

tisdag 5 mars 2013

weavly.com

Jag fick tips om ett sätt att klippa ihop färdiga filmer mm på ett smidigt sätt!

http://weavly.com/ Ett bra och enkelt sätt att...
Viktor Säfström den 3 mars 20:05
http://weavly.com/
Ett bra och enkelt sätt att klippa ihop olika filmer och annan media för att flippa andras material som redan finns på nätet.
Weavly - Easily create stunning video mashups & remixes!
weavly.com
Fun, fast and without uploads, downloads or legal issues. Work with videos from YouTube and Vine, tr...

Visa inlägg på Facebook · Redigera e-postinställningar · Besvara det här e-postmeddelandet om du vill lägga till en kommentar.

fredag 1 mars 2013

Exempel på de första Nationella proven i NO!?

Har idag suttit och tittat på exempel proven inför nationella proven.
Döm om min förvåning när det som ligger ute är ett prov i NO!
Vad tycker ni om det och vad tycker ni om provet i allmänhet?

fredag 15 februari 2013

Assessments | Khan Academy

Khan Academy Labs håller på att testa en diagnosfunktion. Gå in och prova! Då hjälper du dem att förbättra den! De länkar så klart till de vanliga övningarna när du är färdig med dina 15 frågor, så att du kan träna vidare! Saknar dock ett test för mer grundläggande matte!
https://www.khanacademy.org/labs/assessments

tisdag 22 januari 2013

ed.ted

TED börjar ju bli rätt känt nu. Ed.Ted är deras avdelning för utbildning. Du kan ta vilken TED eller Youtube-video som helst och skapa en snygg lektion kring. Du skriver texter och kan låta eleverna svara på korta eller längre frågor kring innehållet i filmen. Du delar bara länken till din lektion med dem. Det här vore kul att testa!

Skit-intressant artikel från "I en strut"

Donera vävnad medan du lever; din avföring (eller det är dina bakterier man vill åt)

Det finns flera vävnader du kan donera utan att du behöver dö; blod, en av dina två njurar och ditt bajs. Bajsdonation handlar egentligen om bakteriedonation.

Första gången jag hörde om detta var på en föreläsning på Karolinska Institutet för kanske tio år sedan. Föreläsaren, en norsk professor som var associerad med KI, berättade hur man hade gjort framsteg inom fekalie-transplantation i Norge. Det var inte ett Norge-skämt.

De hade letat efter en person med "ett perfekt/friskt mikrobiom" som skulle bli donator till flera sjuka, och hade hittat en som konstant tillhandahöll sitt mikrobiom.

Vad är mikrobiom? Det är ett ord som beskriver den samlade bakteriefloran vi bär på, precis som ordet genom beskriver våra samlade gener /DNA. Detta mikrobiom får vi när vi föds; lite av vår mors fekalier fastnar på oss när vi ser dagens ljus för första gången. Det är alltså ett arv som vi fått från en oavbruten linje på mödernet som går bakåt flera generationer på "mammas" sida. Det har förändrats genom att vi ändrar vad vi äter och ifall vi flyttar då geografiska områden och vatten har olika bakteriefloror, och numera påverkar vi vår tarmflora genom att äta antibiotika. Den dödar nämligen alla baktier, inte bara de som gör oss sjuka utan även de som vi lever i symbios med. Dödas för många av vårt mikrobiom öppnas det upp för andra bakterier att ta sig in och vi blir magsjuka. Det är därför många blir dåliga i magen när man äter antibiotika. Vissa blir aldrig friska igen, det kan vara så att det har kommit in en bakterie som gör patienten sjuk.

Det var dessa patienter den norska professorn ville kurera med sin "mikrobiomtransplantation". Denna tanke används numera i Sverige och forskning pågår på Karolinska Institutet. Idag letar man inte efter en "perfekt donator", utan det räcker med att man "är frisk" för att man ska få donera. Det kan räcka med en donation för att patienten ska få sitt mikrobiom i balans och bli frisk.

Hur får patienten ta emot bakterierna? Antingen via lavemang eller oralt via en lång slang som går ned i tarmen. Den norska professorns dröm var att vi skulle kunna ta små kapslar, det skulle vara enklast och "minst obehagligt" tror jag.

Varför har vi ett mikrobiom? Vi lever i symbios. De får mat och husrum. På ett sätt kan man säga att vi är mer bakteriella än mänskliga. Bakterierna i vår mage är kanske 1-2 kg av vår vikt men är större till antal om man räknar celler och mängd DNA. Är mikrobiomet i balans är även vi friska, är mikrobiomet ur balans kan vi bli sjuka. Det har visat sig att tarmfloran spelar stor roll i utveckling av cancer, immunologiska sjukdomar och psykologiska tillstånd.

Tänk om vi kunde göra våra egna mikrobiella kapslar. Nästa resa till Asien kanske blir mysigare när vi har med oss vår egen friska bakterieflora som hjälper oss att hålla magen i balans. Det finns kapslar med enskilda bakterier, men det är kanske vår egen vi egentligen behöver för att hålla oss friska.

En "snäll" magbakterie; lactobacillus

.

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/donerad-avforing-botar-sjuka

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/donerat-bajs-botade-diarreer

lördag 19 januari 2013

Bygg hållfasta broar på iPad

Gratisappen heter Bridge Free och används för att bygga broar och andra konstruktioner i teknikundervisning. Efteråt kan du testa hållbfastheten genom att låta bilar köra över bron för att se om den håller.